För några veckor sedan hade hon svårt att öppna höger öga men det gick över och nu är det vänster. Hon kniper med det, det rinner och tredje ögonlocket går inte tillbaka. Egenkontroll vid förra tillfället visade på gråstarr (katarakt) men nu tog hon tassen över ögat och ville inte vara ute i solen. Efter besök hos veterinär med färgdropp i ögat och extra starkt lampa med förstoring konstaterades en reva i ögat. Nu väntar en vecka med krage, dropp och ynklig min innan återbesök...

Idag tog vi en cykel-/dragtur på ett skjutfält. Vi varvade mellan att få rasa ut i galopp och dra i skritt eller trav beroende på backe och sträcka. Några "taktiska" stopp för att vänta in resten av familjen blev det efter vilka huskyn tjöt när det blev dags att köra på igen.

Hon var lös och fick rasa av sig tidigare men kan nu hoppa över staket, ställer sig demonstrativt och vill inte gå in och hon kan hålla ut länge...

Vi har gått dragpromenader hela vintern men hon behöver SPRINGA och då är det bara att lösa problemet. Köra på vanliga grusvägar har fungerat ett tag men det blir för många stopp på grund av sporadisk trafik och här var det bara vi, vägen och tystnad...Helt perfekt!

Förkylningarna har avlöst varandra och då vi tvåbeningar gärna ger oss själva det där "lilla extra" ör det inte mer ön rätt att vovvarna får detsamma.

Visst är det härligt när våren börjar anas i luften, det blir lättare att gå och det liksom spritter i kroppen på våra fyrbeningar. Det doftar intressant, prasslar i snåren och de beter sig lite som "en kalv på grönbete"

Känns självklart att släppa vovven och låta den njuta av av promenaden medan jag själv lite "soft" lufsar fram i vårsolen, eller...

Spanieln var nyfiken på trappan och vågade efter några timmar ta sig upp och ned.

Vid nästa försök verkade han inse vad han gjort och fastnade.

Huskyn kände på trappan, avstod men ville veta att allt var dom det skulle.

Hittade den här bilden från när spanieln kom hem till oss. Det skiljer nio månader mellan hundarna på bilden och eftersom huskyn var större och unghund fick de bekanta sig på tryggt avstånd. Första morgonen gjorde hon ett utfall mot honom och jag satt på golvet med spanieln mellan benen i tre dagar medan jag lugnt visade huskyn att det hör är en ny flockmedlem jag bjudit in.

Återvinning är idag ett aktuellt ämne men det går att göra i flera steg.

Vik in ändarna på en vanlig toalett - eller hushållsrulle men stoppa först in något litet och gott inuti.

Vilket fokus det var ute idag! 

Tack käre make för engagerat fotograferande medan matte arbetade bredvid.

Här vet jag det finns olika åsikter men min är att klor ska hållas så korta så de inte hörs mot golvet. För denna var kloklippning ett stort dilemma under lång tid. Genom att ta kampen och klippa alla snabbt men i lugna perioder ofta och systematiskt arbeta med hantering i kombination med mycket belöning är det nu mysstunder i knät i soffan. Detta innebär minimerad risk för kloskada och ledproblematik samtidigt som matte är otroligt stolt över vovvens tålamod.

Hund eller varg? Många tror det är en lätt sak att avgöra då vargen är större, men icke! En stor hund kan lämna större avtryck än en varg. Andra tänker att klorna alltid syns på en varg. Men tänk om hunden har långa klor eller arbetar med drag och behöver ta i? Det som avslöjar är ofta hur spåret ser ut. Vargar går i samma spår så det blir en rak linje jämfört med de flesta hundar (min husky är ibland ett undantag). En flock kan således ge sken av en ensam vandrare. För att veta hur många det är behöver man följa det tills de delar på sig. De går även målmedvetet rakt fram jämfört med hundar som gärna vandrar lite hit och dit beroende på var det luktar intressant.

Detta kort togs en kväll när vi efter en lång resa äntligen nått Simrishamn på höstlovet. Att åka dit då istöllet för på sommaren gör att man på stränderna kanske (!) möter en annan människa under en hel dag/kväll. Man kan då gå och njuta av stillheten med endast vågornas naturliga ljud när de långsamt slår mot stranden.

En kväll ute på gården valde huskyn som vanligt att ha lite kamp med repknuten som hänger från en ställning. Rasspecifik berikning i vardagen är bara bra men med pannlampa på matte hände det något. Vet inte hur jag reagerat om detta kommit mot mig på en mörk skogspromenad...